|
ALLAITER, verbe |
[T-L : alaitier ; GD : alaitier ; GDC : alaitier ; AND : alaiter1 ; DÉCT : alaitier ; FEW XXIV, 325a : allactare ; TLF : II, 532b : allaiter] |
A. - | "Nourrir (de son lait)" |
| 1. | Au propre |
| 2. | P. anal. part. prés. "Nourrissant" |
| 3. | Au fig. |
B. - | "Boire" |
| 1. | Au propre "Boire le lait de, téter" |
| 2. | P. ext. "Sucer" |
| 3. | Au fig. p. métaph. |
DMF 2020 - Synthèse |
Robert Martin |
|
|